Anläggningsdykare

Sedan några decennier har anläggningssektorn expanderat. Arbetsmarknadens behov av kvalificerade dykare är stort inom bygg- och anläggningssektorn och man räknar med att efterfrågan på dykare kommer att öka. Idag finns omkring 500 yrkesverksamma dykare i Sverige, varav cirka hälften är anläggningsdykare. Övriga dykare återfinns bland annat inom polis, brandkår och räddningstjänst.

Det finns tre sorters certifikat för yrkesmässig dykning. Dessa utfärdas enligt SFS 1986:687 av Försvarsmakten, Marincentrum. Certifikat B avser anläggningsdykare och utfärdas för dykare som utbildats för dykning med luft, för lätt och tung utrustning ned till 50 m djup. Exempel på arbetsuppgifter är arbete inom kraftindustrin samt vid anläggnings-, byggnads-, underhålls- och bärgningsarbete.

Vad gör en anläggningsdykare?

Anläggningsdykare jobbar med de flesta arbeten som utförs under vattnet när man bygger eller reparerar broar, hamnar, farleder och kraftverk. De är alltså anläggningsarbetare men med arbetsplatsen under vattenytan. I arbetsuppgifterna ingår till exempel att schakta, borra, spränga, svetsa, bygga formar, armera och gjuta. Av dykeriföretagens uppdrag är merparten anläggningsjobb. Uppdragens längd kan variera från ett par timmar till flera månader. Dykarbeten kan utföras på upp till 50 meters djup men sker oftast på grundare vatten. Redan några meter under vattenytan kan det vara både mörkt och kallt att arbeta.

Som anläggningsdykare kommer du att få ett garanterat omväxlande, men också krävande, arbete. Det ställs stora krav på både din fysik och yrkesskicklighet. Du måste ha god kondition och hälsa men också vara psykiskt stabil för att klara av pressade situationer. Många gånger ställs du inför problem som måste lösas under tuffa förhållanden och då måste kunna lita på ditt omdöme och kreativa förmåga. Dykningarna utförs oftast i extrema miljöer som kräver att du kan kombinera din yrkesskicklighet med ditt dykkunnande.

Du kommer att arbeta både på land och i vatten. Du tillbringar ungefär 40-50% av din arbetstid i vatten, resterande tid utför du arbetsuppgifter på land, till exempel bygger formar inför en gjutning. Inget undervattensarbete är det andra likt, vilket gör yrkesdykningen till en mångsidig syssla. I bygg - och anläggningsbranschen använder man ofta tunga verktyg och maskiner, där arbetet med att förebygga olyckor ständigt sker. Därför ställs speciella krav på anläggningsdykarens utbildning.

En yrkesutbildad anläggningsdykare måste enligt kollektivavtal ha den s k dykarboken för att kunna dyka på en arbetsplats. För att få dykarboken krävs en praktisk/teoretisk utbildning om minst 3 200 timmar varav minst 300 timmar under vatten och ett B-dykarcertifikat med Marinen som certifierande myndighet. Yrkesbevis utfärdas sedan efter ytterligare ca 2 600 timmar dykarbetsrelaterad tid.

Utbildningen ska bland annat omfatta:

  • Trä (formsättning, montage)
  • Armering – betonggjutning
  • Schaktning – slamsugning
  • Svetsning – skärning - stålmontage
  • Rörläggning – (inspektion - övervakning)
  • Sprängning

Som yrkesdykare ska du återkommande göra hälsokontroller. Efter godkänd utbildning och praktik får du din dykarbok där läkarundersökningar, utbildning och övrig kompetens ska införas. Dykarboken utfärdas av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd. För branschen finns en egen organisation, Dykentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier, som förkortas DIB (www.dib.nu). Sveriges Byggindustrier är arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation är Svenska Byggnadsarbetarförbundet. Inom Svenska Byggnadsarbetarförbundet finns även intresseorganisationen SYR Sveriges Yrkesdykares Riksförening.